För vår kund söker vi en utförare till strategiskt projekt ”Förstudie Resurskartläggning i företag”



Bakgrund

Projektet är en förstudie syftar till att undersöka potentialen för modeller för resurskartläggningar inom företag som dels kan höja den interna kunskapen om företagets resursanvändning, dels stödja extern kommunikation av företagets materialeffektivitet samt fungera som ett underlag för policymakers som vill utreda styrmedel kopplade till resursanvändning.



När det gäller materialanvändning i verksamheter så kan mängden avfall samt utsläpp ses som indikatorer för onödig användning av material. Ur ett ekonomiskt perspektiv ställs vanligtvis kostnaderna för att avfallet uppstår mot kostnaden för process- eller tillverkningsförbättringar. Det är dock inte normalt att ställa frågor om råmaterialen är återanvända eller jungfruliga eller om de produkter som man producerar är effektiva när det gäller deras livslängd (reparerbarhet, uppgraderingspotential mm), deras löpande resursförbrukning eller möjligheterna att deras delar eller de ingående materialen går att återbruka/återanvända. Det senare står dock i fokus för olika initiativ för att ta fram KPIer för Cirkulär Ekonomi. Flera av dessa finns beskrivna i en rapport från Circle Economy och PACE; Circular Metrics for Business . Rapporten hittas på följande länk: https://assets.website-files.com/5d26d80e8836af2d12ed1269/5faa4d272e1a82a1d9126772_20201029%20-%20BCG%20Metrics%20-%20White%20Papers%20-%20The%20Landscape%20-%20210_x_297_mm%20-%20bleed_3_mm.pdf

Därför bör det undersökas om denna typ av indikatorer har möjligheter att driva på en mer hållbar utveckling ur ett materialperspektiv genom att mäta företags påverkan på den totala materialeffektiviteten i de affärsekosystem som de verkar.



Ett ramverk för indikatorer som kan användas direkt i företagens affärsekosystem, inklusive av konsumenter, antas kunna stödja näringslivets omställning till en hållbar utveckling. Förstudien ska genomföras med beaktande dels av befintliga erfarenheter av Energikartläggningar, EKL , samt dels de indikatorer som förväntas ingå i EUs taxonomi gällande Cirkulär Ekonomi, se tex https://foes.de/publikationen/2021/2021-04_FOES_Taxonomy_CE.pdf, och det pågående arbetet inom ISO/SIS kring standardisering av området cirkulär ekonomi och hur det mäts bör beaktas, se; https://www.sis.se/standardutveckling/tksidor/tk600699/tk616/



Mål

Förstudien ska undersöka potentialen i, och förutsättningarna för, ett större projekt för att fram förslag till modeller för företagsintern mätning av användningen av fysiska resurser, vilka kan kombineras med mätningar av materialanvändningen under produkternas hela livscykel.

Förstudien skall som minst:

1. Inventera vad svensk och internationell forskning säger om hur förändring av företag kan ske utifrån att de får tillgång till ny verksamhetsinformation och vilken roll det spelar hur informationen insamlats.

2. Utreda om några andra försöka att driva resurseffektivisering via framtagandet av förbruknings- och användningsinformation gjorts internationellt eller nationellt

3. När det gäller EKL

• Ge en förenklad beskrivning av EKL i termer av exempelvis vem som omfattas, energikartläggningens beståndsdelar, hur den utförs, krav på de som utför kartläggningen osv.

• I stora drag utreda om EKL har givit eller förväntas ge den effekt som förväntats och hur EKL mottagits av olika intressenter

• Utreda för- och nackdelar med EKL och vad skulle man göra annorlunda vid utvecklingen av en RKL

4. Identifiera och presentera företags syn på sina incitament/nytta med att samla mer detaljerad information om den fysiska resurseffektiveten i sin verksamhet och i sitt ekosystem under produkternas hela livscykel, genom att göra någon form av en RKL

5. Ge förslag på vilka företag som bör omfattas av RKL, exempelvis i termer av branscher, storlek på företag, delar av värdekedjan osv.

6. Ge förslag på hur RKL skulle kunna kopplas till befintliga system för redovisning och vilken avgränsning som bör gälla, endast egna anläggningar eller hela ekosystemet, samt relatera det till det som kan förväntas bli effekterna av EUs taxonomi gällande Cirkulär Ekonomi och ISOs arbete med att standardisera begrepp och mätetal för Cirkulär Ekonomi.

7. Ge en bild av potentialen för ett projekt, där en går vidare med en utveckling av någon form av gemensam svensk modell för RKL, att bidra till en mer effektiv resursanvändning i Sverige .

Det är upp till de svarande att utveckla och lägga till annat som anses tillföra värde i arbetet med förstudien.



Leverabler

Rapport som tydligt presenterar analysen av punkt 1-7 under ”Mål” samt eventuella tillägg som de utförande identifierat som särskilt värdefulla.



Förväntad effekt av en fullt ut genomförd insats:

RKL skulle kunna främja en förbättrad resurseffektivitet i företag och bidra till ökad kunskap hos policymakers. Den förväntade långsiktiga effekten av projektet är således ökad resurseffektivitet i företag.



Målgrupp:

Förstudiens målgrupp är framför allt programkontoret och RE:Source styrelse. Ett eventuellt framtida förslag till RKL är främst tänkt att användas av stora företag och i andra hand av politiker och andra beslutsfattare.



Utförande

De som svarar på upphandlingen tar själva fram förslag på projektupplägg som de förmedlar i offerten. Projektupplägget ska tydligt visa hur man planerar att besvara på som minst de delmål som anges ovan men gärna eventuella ytterligare delmål som de kan identifiera som särskilt viktiga.



Budget

För uppdraget finns det en totalbudget på 480 000 Sek.

Offerten skall som minst innehålla:

• Aktivitetsplan
• Tidsplan
• CV för nyckelpersoner
• Referensuppdrag
• Budget



Övrig information

Det är upp till de som svarar på upphandlingen att välja om de utför arbetet som ensam aktör eller som en projektgrupp bestående av flera aktörer.

Uppdraget kan utföras på distans och utföraren får själv fördela sin tid, så länge tidsplanen håller.